Så fruktansvärt trött
På vad?
På den här förbannade hysterin kring svininfluensan. Alla får panik så fort någon nämner det och råkar man nysa på spårvagnen så märker man att alla försöker sitta så långt som möjligt ifrån dig, för att inte bli smittade, eller att de nu börjat sätta upp lappar på alla toaletter på Chalmers om hur man ska undvika att bli smittad.
Du skojar eller hur?
Nej det gör jag faktiskt inte och jag har lessnat så jävla mycket på att alla ska vara så paranoida över en influensa, som bara är svagare än den "vanliga" influensan. Det enda den gör bättre är att den smittar snabbare och mer effektivt. Det dör säkert fler personer i den "vanliga" influensan än den här skiten.
Hittills är det en person i Sverige som dött av svininfluensan och det är inte ens bekräftat att det enbart var det som tog knäcken på stackaren.
DN: Första svensken död i Svininfluensa
"– Vi vet inte den absoluta dödsorsaken. Vi kan bara säga att svininfluensan kan ha varit en bidragande orsak. Det kan ha funnits andra orsaker också."
Bara för att en person dör så innebär det inte att apocalypsen är här.
and give all of us Swine-Flu"
Jag hoppas att allt det här kommer gå över snart, så att man kan skaka hand med nya personer man möter, utan att de ska vara rädda för att man ska smitta dom med det farligaste sen Cancern, eller krama någon utan att smälta ihop till en pöl på golvet.
Vad som händer med dig om du kramar någon.
jag kommer inte att vaccinera mig mot Svininfluensan, jag är nästan mer rädd för vaccinet än vad jag är rädd för sjukdomen, efter att ha hört om folk som blivit förlamade i vissa delar av kroppen, när dom tagit det och eftersom mitt släktmotto blev "Det skiter sig" för drygt två månader sen, så känner jag att jag egentligen inte vill ta den chansen.
Man kan säga att jag fortfarande chansar, etfersom jag riskerar att bli sjuk, men om jag ska välja att riskera att bli förlamad, eller att riskera att få influensan, så väljer jag influensan, alla dagar.
För det är kanske drygt 10 personer som jag vet har dött av svininfluensan, så är oddsen ganska bra för att jag inte ska röras i ryggen av det här.
För 10 på 6,5 miljarder är ganska bra odds för vår del, det måste ni hålla med om.
Menmen, man vet ju aldrig.
Det kanske skiter sig
Distriktet som gud glömde, eller hur man gör en bra film med en gammal gubbe
Jag har under veckan som gått sett två av dom, enligt mig, bästa filmerna som någonsin gjorts. District 9 och Gran Torino. Jag kände att jag behövde skriva av mig, så ni får helt enkelt lida er igenom mitt inlägg C:
District 9
Jag ska börja med att säga att jag egentligen inte hade så höga förhoppningar när gick med på att se filmen på bio. Filmen ligger i skrivande stund på 44:e plats, på imdb.com, men filmer kan vara dåliga, samtidigt som den ligger högt på den listan.
Ja, jag tittar på dig Gudfadern 1 & 2.
Det första som slog mig var hur otroligt välproducerad HELA filmen var, inte bara bitar av den och den här filmen ska vara en lågbudgetfilm? Perfekt. Nu kommer alla filmskapare över hela världen få prestationsångest så fort dom ser den här filmen. Inte nog med att jag kände att det var en av dom mest värda 95 kronorna jag någonsin spenderat, den lyckades få mig att tro på att filmskapare fortfarande kan göra bra sci-fi-film, utan att tyngdpunkten i filmen på specialeffekter.
*host* Transformers *host*
I början av filmen får man lära känna filmens huvudkaraktär, Wikus van de Merwe, som jobbar på företaget Multi National United, eller MNU. Wikus är något av en toffel för alla runt honom, det är i alla fall ur den vinkeln dom presenterar honom och jag kan ärligt säga att Wikus karaktärsutveckling under filmen kan vara något av det bäst skrivna filmväg, som jag någonsin sett.
MNU har fått i uppdrag att flytta de 1,8 miljoner rymdvarelser som blivit strandade i Johannesburg, från District 9 (oväntat va?), till det nybyggda District 10. Wikus blir befodrad till ledare för den här operationen, antagligen dels för att han är gift med den högste chefens dotter. Hans uppdrag blir alltså att med beväpnad eskort få rymdvarelserna att skriva på en vräkningsorder, så att de kan kasta ut dem ur District 9, och gissa vad? Något går fel.
Vad?
Det tänker jag faktiskt inte säga, för det ändrar filmen helt och så fort det händer, så känns det som att filmen blir en helt annan, men bara på ett bra sätt. Det jag kan säga är att filmen startar som en dokumentär och eskalerar bara efter det.
Den växlar aldrig ner, inte ens i skarpa kurvor.
Kort sagt, filmen är helt klart värd att ses, även om du inte är en sc-fi-fanatiker, på grund av den förvånansvärt djupa storyn och det otroligt bra skrivna manuset, för om du inte ser den här filmen någon gång, kanske inte på bio, eller tycker illa om den, så har du ingen själ.
Byte av ämne!
Den här filmen hade jag knappt hört något om, men jag ville ändå se den, eftersom den har fått ganska bra kritik och allt var verkligen berättigat. Innan jag sett filmen så trodde jag att Clint Eastwoods karaktär åkte runt i sin Gran Torino och spöade gängmedlemmar.
OK, kanske inte, men ändå...
Filmen startar med en begravning, där Walt Kowalski, precis har förlorat sin fru. Walt bor numera ensam i sitt hus, med en enda individ som sällskap och det är hans trogna gamla hund. Han har varken bra kontakt med sina söner eller grannarna.
En natt vaknar Walt av att någon har brutit sig in i hans garage och försöker stjäla han Gran Torino.
Enter Thao.
Thao är vietnames och bor med sin mor, sin syster och sin far/mormor, komiskt nog granne med Walt. Detta bäddar för konflikter, eftersom Walt är sur som ett grönt äpple att Thao försökt sno hans pärla. Han får senare reda på att Thao har blivit mer eller mindre tvingad av sin kusin, som tillsammans med 4 andra asiater har bildat ett gäng, som mer eller mindre åker runt i sin bil och irriterar Thao.
Skräckinjagande, inte sant?
Dom blir värre, tro mig, men mer tänker jag inte säga just nu.
Filmen handlar helt enkelt om hur en gammal man blir mentor till en ung man och dom lär sig båda nyttiga läxor om livet och hur det egentligen ska levas. Mer vill jag inte skriva om filmen, för jag vill inte hypa den så mycket att ni inte förstår hur bra den faktiskt är när ni ser den. Fruktansvärt bra film och har du inte sett den, så borde du se den. Den har otroligt välbalanserat manus, filmen kändes som 1 timme, inte 2, den har väldigt bra spelade karaktärer och den får en att tänka lite, vad innebär egentligen liv och död?
Om du nu skulle, mot all förmodan, vägra se filmen, så har du officiellt förlorat ditt tillstånd att se på bra filmer. Du får helt enkelt hålla dig till, jag vet inte, Transformers och Gudfadern?
P.S. Hela den här hösten kommer att ruinera mig, inte nog med att jag ska på Lillasyster på Liseberg den 25:e, jag måste se diverse filmer som kommer på bio, som t.ex. 9, som har premiär den nionde september 2009.
Fattade ni? D.S.
