The Day that never comes
Jag har haft en ofattbart bra dag idag, för en gångs skull. :)
Jag och Linn gick på stan idag och jag köpte mig ett par nya Skullcandy Lowriders. Perfekt till iPoden.
När jag senare under dagen kom hem så kollade jag min mail.
"Har jag fått mail från AEG Live..huh?"
Det visar sig då att jag vunnit två biljetter till Sonisphere i Hultsfred. jag har nu alltså hämtat ut biljetterna och börjat smida planer för hur vi nu ska ta oss till Hultsfred, för att gå på festivalen.
Update på historien kommer.
P.S. För er som inte fattade rubriken så är det en av titlarna på Metallicas nya platta ;) D.S.
Jag och Linn gick på stan idag och jag köpte mig ett par nya Skullcandy Lowriders. Perfekt till iPoden.
När jag senare under dagen kom hem så kollade jag min mail.
"Har jag fått mail från AEG Live..huh?"
Det visar sig då att jag vunnit två biljetter till Sonisphere i Hultsfred. jag har nu alltså hämtat ut biljetterna och börjat smida planer för hur vi nu ska ta oss till Hultsfred, för att gå på festivalen.
Update på historien kommer.
P.S. För er som inte fattade rubriken så är det en av titlarna på Metallicas nya platta ;) D.S.
Arvikafunk -09
Här kommer det! Mitt enorma inlägg om hur det var att vara funktionär på Arvikafestivalen 2009!
Hur det var att vara funk (eller Hur man gör en höna av en fjäder).
Jag hade mycket skeptisicm när jag tackade ja till att vara med i städgruppen på festivalen.
Hur mycket skulle jag egentligen få göra? Vad skulle jag få göra? Kommer jag hinna se alla band jag vill se?
Svaren på frågorna är: Inte mycket, Städa brandgator, stora gången och byta papper på bajamajor., inte nödvändigtvis alla på samma gång.
Arbetet
Alla gruppen fick ett område som de skulle jobba med ett pass. Det vår grupp hade som uppgift att göra var alltså att hålla rent på stora gången som går i mitten av stora campingen, och ev. brandgator på det området vi hade just då. jag trodde att vi skulle få slite arslet av oss eftersom jag vet hur det har sett ut på Arvikafestivalen andra år när jag varit där, men eftersom vi bara skulle göra det som står ovan, så blev allt mycket lättare. Det är hur soft som helst att vara städfunk på festivalen, om man har rätt ledare.
Vi jobbade från 08.30 - 11.00, hade lunch i en timme, sen jobbade vi antingen 12.00-16.00 eller 17.30-22.00, beroende på vad som var schemalagt.
Anders och Gösta
För er som inte vet vilka de är så ska jag berätta det. De heter alltså Anders Mårtensson och Alexander Gösta, kallas Gösta, för att...inte helt säker där faktiskt, men det passar ganska bra, för de här två nissarna är ett lika bra radarpar som Anders och Måns.
De hade lagt upp ett alldeles ypperligt schema som vi skulle gå efter och de hade faktiskt lagt ner sig ordentligt för att vi skulle få det så bra som möjligt. Så våra ledare får två tummar upp. Det ska också tilläggas att de t.o.m. hade skrivit en låt till vår Städpatrull.
Personerna i Städpatrullen.
Jag hade riktigt kul med alla personerna som var med i Städpatrullen. Mestadels umgicks jag med en kille som heter Tommy Janram, som var i samma grupp som jag i SP. Det blev så helt enkelt, eftersom vi skulle se samma band och hade liknande intressen.
Skulle jag vara tvungen att välja några andra än Tommy att umgås med, så mskulle jag välja de goa glada göteborgarna som var med i SP, Julian, Emilia och Mattias (tvåmeter). De var trevliga, var kul att prata med och jag kan bara säga sopsäckspansar. http://Roobmeister.bilddagboken.se/p/show.html?id=389161249&directlink=1
15 tummar upp för vår städpatrull.
Maten
Åh...herre...GUD vad dåligt det var, det går liksom inte att fatta hur de trodde att vi skulle orka jobba så mycket på den maten. Vi skulle få tre mål mat om dagen, det fick vi, men de tre eller fyra första dagarna bestod frukosten av EN fralla, en väldigt torr fralla, med två ostskivor och två gurkskivor. Försök bli mätt på det ni!.
Lunchen och middagen var väl acceptabel, men de fyra sista dagarna fick vi mat som inte var lagad, utan bara var mikro-värmd och tre av de dagarna fick vi i princip samma mat, både till lunch och middag. Nu snackar vi alltså att vi fick äta VÄLDIGT salt Pasta Carbonara tre dagar i rad, eftersom matgruppen hade missat något rejält.
Maten får iaf 1½ tumme ner från mig.
Sammanfattning
Kort sagt. Det var hur kul som helst att var funktionär på festivalen. Många av mina vänner frågade varför jag skulle åka dit för att jobba, när man kunde åka dit och dricka, men jag dricker för det första inte så mycket alkohol och jag ville lära känna folk, inte bara stöta ihop med folk som man aldrig mer kommer att prata med.
För er som är skeptiska: GÖR DET! Våga ta klivet in i funkvärlden. jag lovar att ni kommer ha roligare som funktionär än som besökare.
Nu kommer vi till det som alla längtat efter!
Festivalen
I år tyckte jag att festivalen hade en väldigt intressant line-up, med artister som Fever Ray och Lillasyster. Något för alla helt enkelt. Jag kommer dock bara ta upp mina upplevelser.
Festivalområdet
Jag var inte på Arvikafestivalen förra året, så det var först i år jag fick se omtrukturerníngen de gjort på festivalområdet. De har flyttat Apollo till entrén, så att Vintergatan får mer plats på grusplanen. Jag vet folk som gnällt på det, och jag kan bara säga att det är så fruktansvärt mycket bättre såhär. nu får fler folk plats vid Vintergatan och Apollo har gjorts större, tror jag i alla fall. Det kändes verkligen som det.
Sen hade de dragit om lite mer på området, så att man var tvungen att gå runt en hel byggnad för att komma till festivalområdets torg, men det var bara ett litet irritationsmoment, så jag klagar inte så mycket på det.
Två tummar upp för festivalområdet.
Banden
Jag ska börja med att lista alla artister som jag hann se, för att motbevisa er som tror att man inte hinner se några band som funktionär.
Torsdag
The Sounds (Vintergatan)
Förvånansvärt bra faktiskt, de röjde lagom mycket på scenen och det var ett bra band att börja med för min del. Inte för mycket inte för lite.
Opeth (Apollo)
Fruktansvärt bra tekniskt och det märks att de är ett band som kan spela det mesta av deras musik, även live. Problemet jag hade med dem är att de var SKITTRÅKIGA på scenen. De gjorde bara sin grejj, inte mer, inte mindre. Blev väldigt tråkigt efter två låtar.'
The Mars Volta (Vintergatan)
Jag och Tommy gick tidigare från Opeth så att vi skulle få bra platser till The Mars Volta, vi hamnade längt fram och WOW. Raka motsatsen till Opeth på scen. De spelar ALL sin musik hur bra som helst, men de röjjer skitmycket, så man vill bara som publik bara ryckas med i rytmen till alla låtarna och röjja loooss med dem.
Röyksopp (Apollo)
Såg inte så mycket av dem, hamnade utanför Apollo och jag kan tänka mig att de var hur bra som helst, om man stod långt fram, men deras konsert var ganska tråkig 100 meter från scenen.
Nine Inch Nails (Vintergatan)
WOW, det är allt jag kan säga. De kunde sin skit, drog igång publiken och röjde loss rejält. Jag stod inte längst fram, för jag fick problem med min fot på onsdagen, men t.o.m. 100 meter från scenen så lyckades de få mig att ryckas med.
Lillasyster (Andromeda)
Bästa bandet på hela festivalen, utan tvekan. De har verkligen slipat på sina livespelningar, och publikkontakten är så perfekt den kan vara. Martin Westerstrand (sångaren) hoppade ut i publiken under sista låten, Berätta det för Lina, och röjde med oss. Efter konserten stannade han kvar och hälsade på alla.
Depeche Mode (Vintergatan)
De gjorde det de skulle göra det och jag blev förvånad över hur bra de gjorde det. De lyckades underhålla t.o.m. mig som inte ens är ett riktigt fan. Största bandet på festivalen och ja, de får två tummar upp av mig.
Fever Ray (Apollo)
Jag ville verkligen se Fever Ray, VERKLIGEN, men efter en låt gick jag. Jag gick dit för att alla hade sagt att de var så unika och så bra, men allt jag hörde var ett urvattnat The Knife. Jag älskar The Knife, men jag gick dit för att lyssna på Fever Ray, inte The Knife 0.5.
I Are Droid (Andromeda)
Mycket positiv till IAD. De underhöll, pratade med publiken och spelade sitt material klockrent. De spelade samtidigt som Fever Ray, så jag gick till IAD istället när jag tröttnade på Fever Ray.
Anna Ternheim (Vintergatan)
Öppnade med Shoreline, såg inte så mycket av henne, men det lilla jag såg var väldigt bra.
Mustasch (Vintergatan)
Jag gick bara för att se Down in Black live (igen), har sett dom förut och efter Putte i Parken förra året så tröttnade jag på dem. Spelade väl sitt material bra antar jag, lyssnade i princip bara när dom spela de DiB.
Fleet Foxes (Apollo)
Hamnade ganska långt bak på den är spelningen, men det gjorde inte så mycket, för deras musik var så fruktansvärt mysig så man behövde inte att stå längst fram för att njuta av den :3
KoRn
Jag trodde ärligt talat att de itne skulle vara så bra live, i och med att de flesta metalsångarna jag vet är ganska dåliga live, men WOW. Sångaren kunde verkligen låta som han ska låta, de röjde, vi röjde och vid en punkt så kom sångaren ut med en säckpipa och drog ett säckpipesolot. Två tummar upp till KoRn.
Aftermath
Det tog mig ett tag att skriva det här inlägget, men för min del gjorde det inte så mycket. Det fanns så mycket att ta in som jag behövde få grepp om och det tar inte någon enstaka dag för mig att sortera ut allt och veta exakt vad jag tyckte. Jag hade i alla fall skitkul och jag hoppas att ni gillade mitt enorma inlägg! :3
Jag hoppas jag ändrat någons tankar om att vara funk på festivalen. Frågar ni mig så tycker jag absolut att nin ska vara det, men alla kan inte älska i skogen utan alkohol ;)
P.S. Kommentera gärna! och jag reserverar mig för eventuella skrivfel.
D.S.
Hur det var att vara funk (eller Hur man gör en höna av en fjäder).
Jag hade mycket skeptisicm när jag tackade ja till att vara med i städgruppen på festivalen.
Hur mycket skulle jag egentligen få göra? Vad skulle jag få göra? Kommer jag hinna se alla band jag vill se?
Svaren på frågorna är: Inte mycket, Städa brandgator, stora gången och byta papper på bajamajor., inte nödvändigtvis alla på samma gång.
Arbetet
Alla gruppen fick ett område som de skulle jobba med ett pass. Det vår grupp hade som uppgift att göra var alltså att hålla rent på stora gången som går i mitten av stora campingen, och ev. brandgator på det området vi hade just då. jag trodde att vi skulle få slite arslet av oss eftersom jag vet hur det har sett ut på Arvikafestivalen andra år när jag varit där, men eftersom vi bara skulle göra det som står ovan, så blev allt mycket lättare. Det är hur soft som helst att vara städfunk på festivalen, om man har rätt ledare.
Vi jobbade från 08.30 - 11.00, hade lunch i en timme, sen jobbade vi antingen 12.00-16.00 eller 17.30-22.00, beroende på vad som var schemalagt.
Anders och Gösta
För er som inte vet vilka de är så ska jag berätta det. De heter alltså Anders Mårtensson och Alexander Gösta, kallas Gösta, för att...inte helt säker där faktiskt, men det passar ganska bra, för de här två nissarna är ett lika bra radarpar som Anders och Måns.
De hade lagt upp ett alldeles ypperligt schema som vi skulle gå efter och de hade faktiskt lagt ner sig ordentligt för att vi skulle få det så bra som möjligt. Så våra ledare får två tummar upp. Det ska också tilläggas att de t.o.m. hade skrivit en låt till vår Städpatrull.
Personerna i Städpatrullen.
Jag hade riktigt kul med alla personerna som var med i Städpatrullen. Mestadels umgicks jag med en kille som heter Tommy Janram, som var i samma grupp som jag i SP. Det blev så helt enkelt, eftersom vi skulle se samma band och hade liknande intressen.
Skulle jag vara tvungen att välja några andra än Tommy att umgås med, så mskulle jag välja de goa glada göteborgarna som var med i SP, Julian, Emilia och Mattias (tvåmeter). De var trevliga, var kul att prata med och jag kan bara säga sopsäckspansar. http://Roobmeister.bilddagboken.se/p/show.html?id=389161249&directlink=1
15 tummar upp för vår städpatrull.
Maten
Åh...herre...GUD vad dåligt det var, det går liksom inte att fatta hur de trodde att vi skulle orka jobba så mycket på den maten. Vi skulle få tre mål mat om dagen, det fick vi, men de tre eller fyra första dagarna bestod frukosten av EN fralla, en väldigt torr fralla, med två ostskivor och två gurkskivor. Försök bli mätt på det ni!.
Lunchen och middagen var väl acceptabel, men de fyra sista dagarna fick vi mat som inte var lagad, utan bara var mikro-värmd och tre av de dagarna fick vi i princip samma mat, både till lunch och middag. Nu snackar vi alltså att vi fick äta VÄLDIGT salt Pasta Carbonara tre dagar i rad, eftersom matgruppen hade missat något rejält.
Maten får iaf 1½ tumme ner från mig.
Sammanfattning
Kort sagt. Det var hur kul som helst att var funktionär på festivalen. Många av mina vänner frågade varför jag skulle åka dit för att jobba, när man kunde åka dit och dricka, men jag dricker för det första inte så mycket alkohol och jag ville lära känna folk, inte bara stöta ihop med folk som man aldrig mer kommer att prata med.
För er som är skeptiska: GÖR DET! Våga ta klivet in i funkvärlden. jag lovar att ni kommer ha roligare som funktionär än som besökare.
Nu kommer vi till det som alla längtat efter!
Festivalen
I år tyckte jag att festivalen hade en väldigt intressant line-up, med artister som Fever Ray och Lillasyster. Något för alla helt enkelt. Jag kommer dock bara ta upp mina upplevelser.
Festivalområdet
Jag var inte på Arvikafestivalen förra året, så det var först i år jag fick se omtrukturerníngen de gjort på festivalområdet. De har flyttat Apollo till entrén, så att Vintergatan får mer plats på grusplanen. Jag vet folk som gnällt på det, och jag kan bara säga att det är så fruktansvärt mycket bättre såhär. nu får fler folk plats vid Vintergatan och Apollo har gjorts större, tror jag i alla fall. Det kändes verkligen som det.
Sen hade de dragit om lite mer på området, så att man var tvungen att gå runt en hel byggnad för att komma till festivalområdets torg, men det var bara ett litet irritationsmoment, så jag klagar inte så mycket på det.
Två tummar upp för festivalområdet.
Banden
Jag ska börja med att lista alla artister som jag hann se, för att motbevisa er som tror att man inte hinner se några band som funktionär.
Torsdag
- The Sounds
- Opeth
- The Mars Volta
- Röyksopp
- Nine Inch Nails
- Lillasyster
- Depeche Mode
- Fever Ray/I Are Droid (Förklarar längre ner.
- Anna Ternheim
- Mustasch
- Fleet Foxes
- Korn
The Sounds (Vintergatan)
Förvånansvärt bra faktiskt, de röjde lagom mycket på scenen och det var ett bra band att börja med för min del. Inte för mycket inte för lite.
Opeth (Apollo)
Fruktansvärt bra tekniskt och det märks att de är ett band som kan spela det mesta av deras musik, även live. Problemet jag hade med dem är att de var SKITTRÅKIGA på scenen. De gjorde bara sin grejj, inte mer, inte mindre. Blev väldigt tråkigt efter två låtar.'
The Mars Volta (Vintergatan)
Jag och Tommy gick tidigare från Opeth så att vi skulle få bra platser till The Mars Volta, vi hamnade längt fram och WOW. Raka motsatsen till Opeth på scen. De spelar ALL sin musik hur bra som helst, men de röjjer skitmycket, så man vill bara som publik bara ryckas med i rytmen till alla låtarna och röjja loooss med dem.
Röyksopp (Apollo)
Såg inte så mycket av dem, hamnade utanför Apollo och jag kan tänka mig att de var hur bra som helst, om man stod långt fram, men deras konsert var ganska tråkig 100 meter från scenen.
Nine Inch Nails (Vintergatan)
WOW, det är allt jag kan säga. De kunde sin skit, drog igång publiken och röjde loss rejält. Jag stod inte längst fram, för jag fick problem med min fot på onsdagen, men t.o.m. 100 meter från scenen så lyckades de få mig att ryckas med.
Lillasyster (Andromeda)
Bästa bandet på hela festivalen, utan tvekan. De har verkligen slipat på sina livespelningar, och publikkontakten är så perfekt den kan vara. Martin Westerstrand (sångaren) hoppade ut i publiken under sista låten, Berätta det för Lina, och röjde med oss. Efter konserten stannade han kvar och hälsade på alla.
Depeche Mode (Vintergatan)
De gjorde det de skulle göra det och jag blev förvånad över hur bra de gjorde det. De lyckades underhålla t.o.m. mig som inte ens är ett riktigt fan. Största bandet på festivalen och ja, de får två tummar upp av mig.
Fever Ray (Apollo)
Jag ville verkligen se Fever Ray, VERKLIGEN, men efter en låt gick jag. Jag gick dit för att alla hade sagt att de var så unika och så bra, men allt jag hörde var ett urvattnat The Knife. Jag älskar The Knife, men jag gick dit för att lyssna på Fever Ray, inte The Knife 0.5.
I Are Droid (Andromeda)
Mycket positiv till IAD. De underhöll, pratade med publiken och spelade sitt material klockrent. De spelade samtidigt som Fever Ray, så jag gick till IAD istället när jag tröttnade på Fever Ray.
Anna Ternheim (Vintergatan)
Öppnade med Shoreline, såg inte så mycket av henne, men det lilla jag såg var väldigt bra.
Mustasch (Vintergatan)
Jag gick bara för att se Down in Black live (igen), har sett dom förut och efter Putte i Parken förra året så tröttnade jag på dem. Spelade väl sitt material bra antar jag, lyssnade i princip bara när dom spela de DiB.
Fleet Foxes (Apollo)
Hamnade ganska långt bak på den är spelningen, men det gjorde inte så mycket, för deras musik var så fruktansvärt mysig så man behövde inte att stå längst fram för att njuta av den :3
KoRn
Jag trodde ärligt talat att de itne skulle vara så bra live, i och med att de flesta metalsångarna jag vet är ganska dåliga live, men WOW. Sångaren kunde verkligen låta som han ska låta, de röjde, vi röjde och vid en punkt så kom sångaren ut med en säckpipa och drog ett säckpipesolot. Två tummar upp till KoRn.
Aftermath
Det tog mig ett tag att skriva det här inlägget, men för min del gjorde det inte så mycket. Det fanns så mycket att ta in som jag behövde få grepp om och det tar inte någon enstaka dag för mig att sortera ut allt och veta exakt vad jag tyckte. Jag hade i alla fall skitkul och jag hoppas att ni gillade mitt enorma inlägg! :3
Jag hoppas jag ändrat någons tankar om att vara funk på festivalen. Frågar ni mig så tycker jag absolut att nin ska vara det, men alla kan inte älska i skogen utan alkohol ;)
P.S. Kommentera gärna! och jag reserverar mig för eventuella skrivfel.
D.S.
